ntns

jag var 20 år och blev ungdomsförälskad i håkan. jag kände samma idolkärlek som jag gjorde när jag var tolv. ännu mera kär än vad jag var i edward furlong. jag hade en signerad plansch och sydde en väska som jag korsstygnsbroderade, en hand med ordet mord. "du skriver ord som mord i handen".
jag satt slaviskt framför tv'n med videokontrollen i handen, spelade in varje sekvens där fanns om håkan.
spelade upp minutrarna om och om igen från den där dokumentären, när de pratar om varför han inte har nån flickvän, "det börjar ju bli konstigt det här", sa han ungefär och mitt hjärta dunkade.
jag gick på alla konserter jag kunde, åkte tillochmed till det horribla stället utanför älmhult, det heter balder och där var en miljon fjortisar som grät och spydde.
jag tror håkan var en anledning för mig också att flytta till göteborg. han byggde upp den där romantiken som göteborg inte vore nånting utan.
ryktet säger att en låt på nya skivan ska heta "in exile on wollmar yxkullsgatan". det är där jag bor. antagligen menar han just mitt hus. varför skulle man ha exile i nåt annat hus än på stiftelsen hotellhem? det funkar ju för leila K.
fast nu ser jag på låtlistan att det var ett falskt rykte.
men ändå.

/kerstin