ntns

2007 - vår tid nu, stod det på min arm när jag vaknade för ett år och en dag sedan. sen lite senare fanns NTNS.

2007 var året då "bärsa då" hamnade på den eviga utelistan men det istället var annat som blev roligt, då mammorna spelade skivor och spice girls återförenades, då gmail-romanen blev en litterär genre och det dök upp ett nytt ställe som hette min boll och jag. och jag var glad över ny tid ny strid, varje dag.

jag ska säga hejdå till 2007 med bubbellunch på hotell, gå en promenad till havet och sen: 2008 - börjar i en grotta.

/jimm

idag fikade jag med påan och hon läser kemi just nu och berättade den sorgligaste historien på länge.
jo, ni vet ju att vi längst ute på våra lungor har de där blåsorna som kallas alveoler. de är jättesmå och jättetunna och de är sista anhalten för syret innan det hoppar ut i blodet.
vi andas ju in många skadliga saker i vårt liv och då är det så himla bra fixat av gud att det finns små personer där på blåsorna som, när allt det där dåliga kommer så äter de upp det! och vips så försvinner det. "di du di dudidi da" sjunger de medans de går runt därinne och jobbar.
men det finns saker som de inte klarar och det är blandannat cigarettrök! när den lilla dudidudan ätit upp den dumma röken (för MIN skull) så dör den, platt fall. kvar bildas ett ärr på alveolen som gör att jag får mindre syre och sämre kondition.
jag började nästan gråta när hon berättade historien. jag visste ju att lungblåsorna förstörs, men jag visste inte att det fanns nån där inuti mig som kämpar och kämpar för min skull, så att jag ska må bra. och jag bara DÖDAR dem.. jag tänker på hur de sliter och så kommer det ett svart moln och deras ögon tåras. de vet att det är farligt, men det är deras uppgift att ge sig på fienden, kosta vad det kosta vill. sen tänker jag på hur de hostar och hostar, blir yra opch faller till marken och slutligen ger upp och dör.
det handlar faktiskt inte bara om mig längre!


jag ger av princip aldrig några löften, allra minst nyårslöften, men jag ska iallafall lova att försöka ta bättre hand om mina små lungpersoner.

/kerstin

alltså den här rastlösheten, vad ska den vara bra till? idag hade jag min sista föreläsning innan jul och då känns det inte rätt att gå hem och plugga. men när jag kom hem så blev jag så rastlös att jag gjorde det ändå. något måste ju  vara fel. 

idag köpte jag en gran av en småländsk tomte vid mariahallen ungefär.
det luktade gran och han pratade mitt hemspråk.
granen är ju så liten så jag blev väldigt glad när jag hittade en mini-julgransfot. passar så fint!
det blir så fridefullt med en gran.
när jag var liten sov jag alltid under granen natten till julafton.

/kerstin

"hon är tråkig, vi är kul. och vi är ömsom tjocka men hon är ömson tråkig. bättre tjock än tråkig."

OM det där med att känna sig som en akademisk bluff. Jag känner mig som en bluff varje dag på jobbet. För jag sitter där och gör tidningen. Sen tittar jag mig omkring och ser de andra som gör tidningen. Vi gör den utfrån vissa nyhetsvärderingsprinciper, men mest utifrån vad vi själva vill.


sen jag kom till inrikes har det plötsligt hamnat kvinnor på fina sidan. det fanns inte innan. vilken bluff. det är en bluff att tidningen på något sätt skulle representera världen. i varje artikel är det omöjligt att få med alla nyanser, det måste förenklas och skalas av för att kunna rymmas och för att bli läst. annars får varje artikel vara en akademisk uppsats eller en bok. men tanken är ju att helheten, tidningen under en månad eller ett år ska representera verkligheten, eller olika bilder av verkligheten, eller åtminstonde de olika ståndpunkterna i verkligheten.

I Malmö är hälften av befolkningen av annat etniskt ursprung än svenskt. på tidningen är natalie från libanon, kinga från polen och kenan vet jag inte, men han fastar på ramadan så jag antar att han är muslim, hussein vet jag itne heller, men man hör på namnet. fyra personer. det finns säkert nån till, men fyra av tvåhundrafemtio.

det finns delar av malmö som inte finns i tidningen. det finns samhällsbyggnader som de på tidningen inte har en aning om att de ens existerar.

och jag är en bluff. man ringer ett samtal. de tycker nånting. sen tycker nån annan tvärtemot. kanske har nåt ökat eller minskat. kanske är något mest någonsin. kanske är någon arg på någon annan. så skriver man det, sen får man arga mail som man svarar drygt på och så får man fler arga mail.


men på universitetet kände jag mig också som en bluff för allt var så långt ifrån verkligheten. det gick inte att applicera i det vardagliga livet. mer än förenklat och avskalat, det också. jag undrade alltid vad jag gjorde där och till vilken nytta.



/M

jag tänkte på det där med mobbning.
jag TROR att jag mobbade när jag var liten. vi hade en tjej i klassen som var lite tjockare än oss andra och ibland på maten försökte man få henne att äta smör. hon skulle få pengar för det och en gång tror jag att hon gjorde det. inte så mycket.. så hon fick väl inga pengar. men å andra sidan gjorde man så med alla. vissa matsessioner bestod bara i att utmana varandra i att äta olika saker.
ibland fick hon inte riktigt vara med oss andra på rasterna heller. men jag tror att det berodde på att hon inte alltid var så schysst själv. vad det kan bero på, att hon inte var det, kan ju ha sin förklaring också. men vi var rätt snälla ändå, en gång blev hon ledsen och sa till vår vikarie, och då gick vi (iallafall jag!) in och tröstade henne.
att hon inte fick vara med alla gånger kan också bero på att jag plus fyra andra tjejer övade in lagt-kort-ligger-dansen. och då kan man ju inte vara en extra! fem tjejer skulle det vara.

den där tjejen och jag bodde i samma kvarter. en gång minns jag att vi bråkade i en trappuppgång och slogs. vi sparkade på varandra och hade träskor på oss. hahahahahha!

men hon var faktiskt störig! en gång på fritids sydde vi dockor och hann inte riktigt färdigt. när vi skulle fortsätta nästa dag sa hon att MIN var HENNES! hon gav sig inte och jag hatade henne då. för jag har sjukt stor separationsångest.
och en gång gjorde vi ett arbete om rymden. jag älskade rymden och trodde att jag var från mars. naturligtvis tog hon äran för några av de saker jag skrivit och ritat.


/kerstin

karin, hur blev du överkörd av ett tåg!?!?!? mycket eller lite?


jag är verkligen den mest oakademiska människan jag träffat på. är jag ointresserad? har jag lässvårigheter? koncentrationsproblem? jag tror på det sista för jag läser nästan snabbt som en vessla, var alltid snabbast på de där lästesten man hade i skolan. och jag gillar ju kursen.
på måndag ska jag göra omtentan och jag är så himla säker på att jag kommer köra.

ämnen jag hoppas på:
makten att se- om den svenska polisuniformen - skillnaderna mellan den manliga och kvinnliga uniformen.
väldigt intressant, en kvinna är polis trots att hon är kvinna.
"vi håller kvinnan så högt att vi vill befria henne från nämnda arbetsuppgifter (patrullering) och därmed slippa se henne förnedras genom att hon påtvingas uppgifter för vilka hon inte är lämpad (utöva våld)" (svensk polistidning 1979)

folkhemmets barnkläder - diskurser om det resurskrävande, det aktiva lekande och det moderiktiga barnet.

svart, vit konfirmationsdräkt - vi hade länge svart konfirmationsdräkt här i sverige, vad var det som gjorde att det ändrades till vitt.

dessa tre saker kan jag. och om nån av dem inte kommer med är jag stekt.


oj imorgon är det ju lucia.



/kerstin

Kolla, snyggodoktorn i Grey's:

Vänner, kan det verkligen vara meningen att vi ska upp och leva och verka dagar som denna? Jag tycker att det verkar osannolikt. Det är KOLSVART ute. Kolsvart. När det är mörkt ska man sova.

/KG

...THAT YOU LET OTHER NUMBERS IN THE GAME



Titta vad jag hitta! Mirah Mirah Mirah. Hon är fantastisk.

Såg henne första gången på Emmaboda det året Ted sov i sin orangea bil. Jag och Linnéa köpte skivan och satt och sjöng stämmor i nyss nämnda bil. Och Archipelago, den spelade vi jämt. Jag och Hlif och Karin L. Sen åkte jag och J till Italien, herregud. Hur gick det till? Vilken resa det var. Mirah Mirah Mirah.

Idag ska följande göras:
11.30 - kolla på Idolfinalen
Efter Idolfinalen - åka till UB och läsa. Just det, UB. Inte KTB.

Utöver detta kan jag meddela att jag blev överkörd av ett tåg inatt!

/KG

jag minns den där efterfesten som igår. det var så himla konstigt att sitta på en stol och plötsligt ramla ner från den. när man inte ens var full. vilken härlig tid!

follafylla fäster fett
follafylla fäster fett
säg det snappt säg det snappt vad blir det?
EFTERFEEEST!


/kerstin

Haha! Vänner! Jag sitter hemma hos mamma och grejar på hennes dator. Hennes dator var förr min dator. Hittade en mapp som hetter "Karin" och HERREGUD! Det var en guldgruva! Hittade bland annat massa gamla foton. Vi ser pyttesmå ut men verkar ha väldigt roligt. Se bara:



Jag och Cecilia och Jeans Team. Senare samma kväll gick vi till nån valandfest vill jag minnas. Jag och Karro körde "wrestling on the dancefloor" och sen hade vi efterfest i bishop med basket inomhus och Kerstin trillade av en stol dagen efter för hon mådde inte så bra. Och någon hade importerat vodka?

"It's not leather, it's lack!"

Jag tror jag ska bli gammal och grå på direkten och bara sitta och vara sentimental hela dagarna. Det är roligt ju!

Idag är det även någons födelsedag. Grattis!
/KG

På begäran:

Min skånevistelse var dödsbra! Det är måhända en vana som blir dyr i längden - att åka tåg fram och tillbaka sådär bara för att man känner för det... Men EN gång mitt i livsmörkret kan det väl inte skada?

M berättade om en sjukdom. Jag kommer inte ihåg namnet. Kanske var det emfysinalfysili? Eller så var det något annat. Hur som helst borde jag ha tänkt mig för innan jag bad att få höra alla smaskiga detaljer. Jag är ju hypokondriker! Så nu har jag såklart ställt diagnos. Jag har emfysinalfysili - dvs små delar av min livmoder sitter fastväxta på random organ i min kropp. Äckligt och ont.

Utöver Malmö och min livmoder har jag tänkt på det där filosofiska problemet om att en sak inte kan vara två saker samtidigt. Man kan inte ha kakan och äta den. Man kan inte vilja ha samtidigt som man inte vill ha. Så nu läser jag den här boken (bild nedan), som en annan ultrabrud. Kanske är jag en ultrabrud. Kanske är det bara bättre att stick to något än att stick to ingenting alls?



Livet suger så jävla hårt men nu ska jag gå och spela badminton med Filippa och sedan ska jag och långe svarten gå på läsning och sen efter det på körshow. Tack gode gud för NTNS, I say.

/KG

här är det också mörkt som i graven. hela dagarna.
måste börja vakna klockan.. då "solen" går upp, eller då det dunkla dagsljuset infinner sig, och gå upp ut på lång promenad. man skulle ha en hund. en tjej som heter tove här, är dagmatte åt världens sötaste lilla hund, som hon tar hand om flera timmar varje dag. jättebra jobb ju. motion och kärlek.

äntligen första advent och adventsljusstake i fönstret!

är det inte lite läskigt hur man får för sig att det är alldeles mörkt i göteborg ibland?
nu i den småländska skogen i helgen påmindes jag om hur det är när det är mörkt på riktigt. en positiv nyhet är iaf att det blir ljusare igen om bara 18 dagar.

/helena

Vi hade en jätterolig glöggfest igår i Ranängscrib! Jättemånga fina människor och grannen kom inte och ringde på förrän klockan tjugo i ett (=typ rekord). Haha. Jag lägger upp lite bilder sen tror jag. Måste bara stilla min hunger och törst m.m. först. 

ååh, vem var så underbart full?

jag packar upp min väska och finner:
pingisbollar
färgglada pennor
en medalj
ett snitzelband (oj förlåt karin)

det liksom kryllar av små lämningar av torsdagskvällen och underbara alla ni.
jag trivs så himla bra i stockholm, men jag saknar er så himla mycket!

här är bilder:

http://www.djungeltrumman.net/v2/IFlickr2/View.aspx?GalleryId=72157603339634529





i den heliga singelandans namn ska jag idag på egen hand ta en massa små beslut om värdsliga ting:
läsa
slänga tidningar
handla
laga mat
jobba
träffa vänner efter jobbet

det är de små sakerna i livet som är viktiga.

/kerstin

du är bäst karin!!!'


ps ag är jättefill, har sjugnit haraoke oh har ärtpåsar och band hos nig'


NI ÄE GÄST I HEA FÄRKDEN**''


PUSS PSUSS PUSS

Nu gör jag hat-trick här i bloggen!