ntns

igår när jag spelade UKONs "det panegyriska" för mina skrivarskolestudenter höll en av dem för öronen och sa att hon mådde illa. men när barnrösten säger

vad är en känsla?
känns det bra eller känns det dåligt?
det är svårt att veta.

och sedan säger

hur har det känts i livet?
vad ska man göra
med sina erfarenheter?
vad ska man göra
med alla sina upplevelser?

och sen säger

tänk om alla erfarenheter är felaktiga!
tänk om man i själva verket
inte känt någonting alls!
tänk om allt är en missuppfattning!

så är det enda gången jag blir helt säker på att det kommer att ordna sig.

(och sen försvinner det, trettio sekunder senare, igen)

/L

Från och med nu ska mitt liv bli lite mera så här:



Tear the roof off, var dag bör och skall inledas med minst fem minuter fridans. Om man tror att det svänger nog, så kan det alltid svänga lite mer.

/K, så jävla "Vetig", G

de kunde säga vad som helst till mig
de kunde dra åt helvete
men ett enda ont ord om dig har alltid fått mig upp i ringen

// F

Hallå på er. Har sprungit halva Långgatan, missat vagnen med en halv sekund, gått Friggagatan fram i snålblåst och isluft. Så orden ligger långt in och tänker inte kommer ut något mer, i alla fall inte kväll. Men här är, apropå allt, Håkans nya video:



Det finns säkert någon poäng med den med.

Idag satte jag, av en slump, fingret på en känsla jag haft ett bra tag:
Det är så svårt att begripa det här med NTNS. För alla andra riktigt bra grejer som man är med om kan man alltid tänka att de nog kommer att ta slut, gå över, om inte senare så förr. Men NTNS känner jag inte sådär med. Och då händer: hur tänka på något bra utan att relatera det till något dåligt/frånvaron av det bra? (Ååååååh, kan man tänka, aja aja aja, sicken en man är, ack ack, bara må bra om man vet att man kommer må dåligt - osv, bullshit mao) Men samtidigt händer: det berusande i att inse att något bra har kommit i ens väg och inte tänker kliva ur den.

God natt, människor!

/KARIN

Alltså Selma, det är så fint att komma tillbaka till författare emellanåt, läsa om. 

Nä, hörrni, jag var på väg att skriva en deppig sak här men jag tog tillbaka det. Tori Amos säger det och hon säger det bäst!

/Karin

Har jag postat den här innan? Det kanske jag har? Skit samma i så fall. Bästa pepplåten jävla någonsin.

Nu är det tentatider. Ska säga till om jag kommer på något smart.

Puss.

/KG

Just nu känner jag mig så där som rådjur ser ut. Ni vet, "Aaaah! Shiiit! Hjäääälp!". De är lite överdrivet rädda djur tycker jag, men de har säkert sina skäl. Vet dock ej om jag har mina. Men om jag fick välja ett favoritdjur ur den svenska faunan så måste det nog bli lodjuret! Endast två bokstäver skiljer lodjuret från rådjuret, men de är verkligen helt olika till sin karaktär. Lodjuret är ett ganska otippat djur, som en lite utsmetad tiger med uggle-öron. Och så är det farligt! Inte alls som rådjuret som endast är farligt för sig själv. På Gnosjö Kommuns bibliotek står ett uppstoppat lodjur i en glasmonter, det är ungefär som att slå upp ordet "malplacé" i ordlistan. Så här kan det se ut när lodjuret är i sin rätta natur, dvs naturen:



Så himla fint.

/KG

NTNS - raggar ingen på dig, så får du ragga på dig själv
NTNS - raggar du inte på dig själv, så kanske inte någon annan gör det heller

Kvällens våta dröm: Göteborg har krängt ut och in på sig själv och ungefär där Poseidon står ska ett monument resas över oss. I stället för en fisk håller vi i något annat. Våra snoppar är mycket, mycket stora. Håkan skriver en låt om statyn och cirkeln är sluten.

Idag i skolan har vi pratat om diskusen. Vad kommer efter diskusen? Frisbee svarar jag!



God natt på er!
/Karin

jag var 20 år och blev ungdomsförälskad i håkan. jag kände samma idolkärlek som jag gjorde när jag var tolv. ännu mera kär än vad jag var i edward furlong. jag hade en signerad plansch och sydde en väska som jag korsstygnsbroderade, en hand med ordet mord. "du skriver ord som mord i handen".
jag satt slaviskt framför tv'n med videokontrollen i handen, spelade in varje sekvens där fanns om håkan.
spelade upp minutrarna om och om igen från den där dokumentären, när de pratar om varför han inte har nån flickvän, "det börjar ju bli konstigt det här", sa han ungefär och mitt hjärta dunkade.
jag gick på alla konserter jag kunde, åkte tillochmed till det horribla stället utanför älmhult, det heter balder och där var en miljon fjortisar som grät och spydde.
jag tror håkan var en anledning för mig också att flytta till göteborg. han byggde upp den där romantiken som göteborg inte vore nånting utan.
ryktet säger att en låt på nya skivan ska heta "in exile on wollmar yxkullsgatan". det är där jag bor. antagligen menar han just mitt hus. varför skulle man ha exile i nåt annat hus än på stiftelsen hotellhem? det funkar ju för leila K.
fast nu ser jag på låtlistan att det var ett falskt rykte.
men ändå.

/kerstin

Ibland finns det kärlek också precis där man är, fast man inte märker det. Det är spännande, väldigt klyschigt och ibland en bra grej att komma ihåg.

När hörde ni Håkan Hellström första gången? Jag minns att Helena tyckte att han var snygg när vi gick på högstadiet, men jag fattade inte riktigt grejen. Sen fattade jag såklart grejen.

Nya singeln har jag hört några gånger. Är den bra? Som Fanny säger, jag vet inte om det är bra. Det är Håkan, liksom. Kanske är irrelevant att prata om bra eller dåligt. Det är ju Håkan. Min bästa Håkan-låt är nog En midsommarnatts dröm, för när jag hör den så känns det som att jag sitter vid kanalen och dricker folköl och att jag senare på kvällen kommer vilja dansa bugg med någon jag tycker om, och att jag också kommer att göra det.

Håkan Hellström är nog en av anledningarna till att jag valde att flytta till Göteborg. För utan Håkan ingen göteborgsromantik, i alla fall inte i min värld, och utan göteborgsromantik... Tja, utan romantiken inget Göteborg. Och angående bilden nedan: DET KOMMER ATT HÄNDA I ÅR OCKSÅ!



Ses i eftermiddag, BRUDAR!

/K:son G:son

Hej, jo, det är så att jag har börjat formulera en dröm och nu lever livet plötsligt under hot om att när som helst glida mig ur händerna och gå i kras.
Hej, nej, jag håller mig lugn, men jag måste också hålla i mig för att inte börja gråta fastän jag har lovat att sluta kalla mig själv för dum.
Hej, vet ni det, att jag aldrig slutade tro på gud?
Hej, jag undrar hur mycket jag hade vetat nu om jag alla de gånger jag låtsats om att jag vetat något jag inte vetat bara gett fan i att låtsas.
Hej, jag undrar om det är bara jag som inte behöver sätta mobilen på ljudlös när jag är i biblioteket eftersom det ändå inte är någon som ringer?
Hej, ursäkta, skulle det kunna vara så att någon kanske skulle ha lust att låna ut sitt pekfinger till mig så jag kunde peka på mig själv och säga du, du, du, duger.
Hej, kanske är det i natt jag drömmer en sanndröm.

Jag gick på Ica idag och, kan ni tänka er, den här reklamskylten:



var utbytt mot en med en bild på en glass. När jag såg det blev jag lättad och glad och tänkte att det var ju skönt att jag i fortsättningen slipper tänka "att argumentera utifrån utvecklingstanken enligt Zenons paradox" varje gång jag ska handla mat. Ibland överraskar verkligheten positivt, ibland ger den små andningshål för sådana som vi.

Sista tiden har det fanimig varit för långa sträckor att simma under ytan. Jag hoppas och tror och ber till min återfunne gud att NTNS inom en absolut snar framtid ska få välsignas med tur i spel, kärlek och allmänt levande.

/Karin

idag är jag inte glad över särskilt mycket, men jag är lite glad över att det är någon annan än jag som lagt upp bilden på butler.


/l

tror jag har blivit normal igen.

/h

i lördags var jag och kollade jag på happiness, då var det nån som skrek "spela shoreline"
det var himla kul.
vi kontrade med "spela haligh".


/kerstin

jag har blivit väldigt cynisk och bitter på sistone, iaf om man jämför med hur det brukar vara på den fronten (för naiv för mitt eget bästa). idag när jag gick i 8 mars-tåget och några män (såklart) började skrika ramsor om att byta regering blev jag skitsur och muttrade tyst för mig själv (kanske även något till karin) om att dom faktiskt får vänta till första maj, idag är det kvinnodagen och inget annat. om jag gjorde nåt åt saken? nej, jag gick och var sur en stund. väldigt konstruktivt. för övrigt har jag feber och får inte in ett skit i huvudet när jag tentapluggar och det är ganska smärtsamt för duktig flicka-ådran i mig. 

Maggie är stark som en kanonkula. Det är i mitt tycke en helt otrolig förmåga; att lyckas kombinera kännande med att vara stark. En annan lägger sig ju bara platt på marken och kapitulerar för allt och allting så fort minsta jobbiga känsla gör sig påmind. Maggie, jag är sjukt impad av dig.

Förresten, jag är sjukt impad av hela Ny Tid Ny Strid. Vi är en kavalkad av utmärkthet. Jag vet inte om det är korrekt att säga "Grattis på kvinnodagen!", men det låter så lustigt så jag säger det ändå. Grattis på kvinnodagen, hörrni! Kanske kan man se det som en andra födelsedag eller tredje namnsdag? Oavsett vilket: Hipp hipp hurra, som Cecilia sa, för Ny Tid Ny Strid!

Dagen till ära har jag: fått mens, pratat om kvinnofrågor med Kristoffer
Dagen till ära ska jag: demonstrera med Karro, något mer??

Det hade varit kul att vara i Stockholm och gå på Bangfesten som Linn är med och ordnar! En bra tumregel för att hålla reda på vad Linn egentligen gör kan vara denna: Är det något som är, så är Linn förmodligen med och fixar det!

Nu ska jag läsa lite:



Det är skolarbete, men nu för tiden är skolarbete = nöje. Kul, va?

Hej på er alla!
/Karin